Årets symposium | Vadstena Forum

Vadstena

Forum

24-25 maj 2018

Årets symposium

Vadstena Forum 24-25 maj 2018

Stiftelsen har beslutat att återuppväcka symposiet och som traditionen anger bjuda in till en mötesplats kring samhällsbyggnadsfrågor. Årets symposium sponsras av Sparbanksstiftelsen Alfa, Kommuninvest, Region Östergötland, Vadstena Sparbank, Vadstena Fastighets AB, Vadstena kommun, Formas och Märta Christina & Magnus Vahlquists stiftelse.

Nya visioner för landsbygden

- ett symposium om samhällsbyggnad bortom tillväxtnoderna

Relationen mellan stad och land är under ständig diskussion. I urbaniseringens tidevarv koncentreras människor, företag och service allt mer till städerna. Hur kan landsbygden utvecklas under dessa förutsättningar? Hur bygger vi kreativa och inkluderande samhällen på landsbygden?
Hur kan en positiv och inkluderande framtidsvision för framtidens landsbygd? På vilket sätt kan en sådan vision bli betydelsefull för politiskt beslutsfattande, anpassning och omställning? Huvudtalare på symposiet är Åsa Johansson, ordf. SABO och Tomas Werngren, vd. Kommuninvest. Därutöver kommer en rad forskare från flera olika lärosäten att presentera perspektiv på temat Nya visioner för landsbygden.

Program

24 maj

kl 11-12

Öppningsföreläsning och introduktion

kl 12-13

Gemensam lunch

kl 13-18

Parallella seminarier (paus för fika)

kl 19

Gemensam middag

25 maj

kl 08-11

Parallella seminarier (paus för fika)

kl 11-12

Avslutning

kl 13

Gemensam lunch

Plats

Starby Hotell i Vadstena.

Deltagaravgift

3 500 kr (exkl. moms) för konferens inkl. logi i enkelrum och måltider enligt ovan samt inbunden antalogi med texter från talarna från symposiet.


Deltagaravgiften utan logi är 2 200 kr (exkl. moms).

Huvudtalare

SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) representeras på symposiet av dess nya ordförande Åsa Johansson, tillika kommunalråd i Hagfors. Hon kommer att prata om allmännyttans roll som samhällsbyggare utanför tillväxtregionerna.

Kommuninvest är det kommunala finanssamarbetet för bättre lånevillkor. På symposiet kommer Kommuninvests vd, Tomas Werngren tala utifrån att den främsta utmaningen inte är kreditfrågan. I stället handlar den om hur kommunerna ska klara sina välfärdsuppdrag i framtiden.

Åsa Johansson

ordförande SABO

www.sabo.se

SABO har ca 300 medlemmarna, allmännyttiga kommunala bostadsföretag, som tillsammans äger och förvaltar cirka 802 000 bostäder. En viktig aktör på den svenska bostads- och arbetsmarknaden.

Tomas Werngren

vd Kommuninvest
www.kommuninvest.se
Kommuninvests verksamhet bedrivs utifrån en ekonomisk förening med principen en medlemskommun = en röst. För närvarande är 277 kommuner samt 11 landsting och regioner medlemmar.

Talare

Josefina Syssner

Docent och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings Universitet

En vision för landsbygden?

Går det att formulera hoppfulla och kreativa visioner för landsbygden – även om urbaniseringen fortsätter? Går det att tänka sig en vision som inte förutsätter att tillväxt är målet för samhällsutvecklingen? Vilken världsbild skulle en sådan framtidsvision vila på? Vilka skulle kärnvärdena vara? Och hur skulle mobiliseringen för en sådan vision se ut?

Erik Westholm

Professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan

Utblick mot landsbygdens framtid

Vi har vant oss vid att urbaniseringen rullar vidare, obeveklig som en naturkraft och lämnar landsbygden till det förflutna. Men landsbygdens och stadens människor lever alltmer med samma medieflöde, samma varor att köpa och samma globala utmaningar att hantera. Landsbygdens framtid är öppen och här diskuteras migration, digitalisering och klimatförändring som stora framtida landsbygdsfrågor.

Brita Hermelin & Dick Magnusson

Professor respektive fil.dr. vid Liinköpings Universitet

Den smarta landsbygden – frågan om digitalisering i företagssektorn
Digitalisering är högt upp på politiska agendor för EU, staten, regionerna och kommunerna. Men vilken betydelse har digitaliseringen på företagsamhet, sysselsättning och regional utveckling på landsbygden? I diskussionen om digitaliseringens betydelse är det viktigt att skilja mellan utbyggnad av infrastrukturen (som optiskt fiber) som är nödvändigt för att digitalisering kan ske, och användning av digitala funktioner och tjänster. Den här presentationen handlar i första hand om på vilket sätt infrastrukturen för IT kommer till nytta för företagens utveckling, dvs. hur företagen digitaliserar sin verksamhet och hur policyinsatser kan utformas för att stödja sådan utveckling.

Cecilia Waldenström

Universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet

Lantbrukets roll i framtidens landsbygder

Ett levande lantbruk har möjlighet att bidra till den egna bygdens utveckling på flera olika sätt. Den dominerade trenden i lantbruket tycks emellertid vara en snabb strukturrationalisering med allt större och mer specialiserade lantbruk, och en fortsatt koncentration till slättlandskapen. Men vi ser också tecken på andra tendenser. Det ökade intresset för lokal produktion, nya relationer mellan producent och konsument, nya nischer och kombinationer är några exempel. Hur kan det svenska lantbruket tas tillvara på sätt som gynnar svenska landsbygder? Hur kan lantbruket bli en del i en positiv och framåtsyftande vision för den svenska landsbygden?

Marianne Abramsson

Docent och lektor i kulturgeografi, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Boende och bostäder för äldre – en nyckelfråga för framtidens landsbygd

Andelen äldre i befolkningen är oftast högre i kommuner med sjunkande befolkningstal och på landsbygden samtidigt som bostadsutbudet i form av moderna och tillgängliga bostäder oftast är lägre än i regioner med hög tillväxt och en yngre befolkning. Hur påverkar detta äldres bostadssituation, och hur kan man planera för ett äldrevänligt samhälle? Här redovisas resultat från en studie som bygger på intervjuer med representanter för tre kommuner, och en enkät till de allra äldsta i dessa kommuner.

Patrik Cras

fil.dr. och forskare i ämnet landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet

Service på landsbygden?

Vilken betydelse har lokal service och vilken service kommer att finnas på mindre orter i framtiden? Dessa två frågor utgör ständigt aktuella teman i debatten om förutsättningarna för boende och företagande på landsbygden. I den nationella statistiken är den dominerande trenden att utbudet av grundläggande service i form av exempelvis dagligvarubutiker, drivmedelsstationer, skolor och vårdcentraler kontinuerligt blir allt glesare och i allt större utsträckning koncentreras till större orter. Samtidigt finns många exempel på att det går att finna nya sätt att upprätthålla service på landsbygden med olika typer av lösningar. Här diskuteras vad serviceområdets utveckling betyder för landsbygdernas och de mindre orternas framtid.

Martin Hultman

Docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers

Framtidens hållbara by
Den dominerande normen är att staden är platsen där den hållbara framtiden skapas. Ett sådant förhållningssätt har sakta men säkert tagit sig in i forskning, politik och företagande – så starkt att ekomodernismen till och med har kommit att dominera de stora miljöorganisationerna och miljöpartierna. Så var inte fallet för trettio år sedan då det fanns en helt annan beredskap för att se hållbara bygder som visionen för framtiden. Här visas hur detta skifte gick till, vad dagens norm döljer och hur en framtidsvision för hållbara bygder kan skapas. Presentationen utgår ifrån dagsaktuellt konkret arbete för framtidens landsbygd där byar kan utvecklas som förebilder och som en nyckel till en hållbar framtid.

Mattias Hjerpe & Erik Glaas

Docent respektive fil.dr. vid Linköpings Universitet.

Klimat och sårbarhet i ett landsbygdsperspektiv
Det kommer att krävas allt mer omfattande åtgärder för göra det svenska samhället fossilfritt och robust mot ett mer intensivt väder. Stora städer och deras klimatarbete är väl dokumenterat i forskningen medan vi fortfarande saknar landsbygdens perspektiv i diskussionen om klimatomställningen. Vi kommer att använda oss av en klimatanpassningsprofil för att systematiskt ringa inom vilka områden klimatomställningen berör landsbygden mest. Vi kommer att exemplifiera med två landsbygdskommuner i Östergötland. Vi kommer också att visa hur en sektorsövergripande sårbarhetsanalys kan hjälpa oss att få en bättre bild av vilka klimatriskerna är och hur välfärden på landsbygden kommer att påverkas.

Producerad av DanagårdLitho